Sveriges marina försvarsförmåga vilar tungt på ubåtsflottan som idag utgörs av fyra operativa fartyg. Dessa fördelar sig på två olika klasser och patrullerar primärt från basen i Karlskrona utmed landets 270 mil långa kuststräcka.
Flottan har genomgått en omfattande förändring sedan 2021 då antalet minskades från fem till fyra enheter. Trots minskningen har kapaciteten stärkts genom moderniseringar där samtliga aktiva fartyg nu bär på avancerad AIP-teknik. Parallellt pågår konstruktionen av nästa generations ubåtar, benämnda A26 eller Blekingeklass, ett projekt som dragits med förseningar och fördubblade kostnader.
Ubåtsfrågan har de senaste åren rönt ökad politisk uppmärksamhet. År 2014 klassificerades ubåtsförmågan som ett väsentligt säkerhetsintresse, vilket möjliggör statliga prioriteringar utifrån säkerhet snarare än enbart kostnad. Detta sågs senast i Försvarsberedningens kritik våren 2024 där man pekade på underfinansieringen av det nya ubåtsprogrammet.
Hur många ubåtar har Sverige?
- Sverige har fyra ubåtar i aktiv tjänst sedan avrustningen av en äldre enhet 2021
- Gotlandsklassen utgör numerären med tre fartyg: HMS Gotland, HMS Uppland och HMS Halland
- AIP-tekniken möjliggör drift under ytan i upp till flera veckor utan snorkeldjup
- A26-projektet har nästan fördubblats i kostnad från ursprungliga 7,6 till cirka 14 miljarder kronor
- Marinen bedömer att minst det dubbla antalet mot nuvarande fyra krävs för att upprätthålla ständig beredskap
- Ubåtarna opererar huvudsakligen i Östersjön med fokus på spaning och area denial
- Sverige rankas internationellt bland världens ledande nationer inom ubåtsteknik
| Klass | Antal | Status | Längd | Hemmahamn |
|---|---|---|---|---|
| Gotland | 3 | Operativa (AIP-uppgraderade) | Cirka 60 meter | Karlskrona |
| Södermanland | 1 | Operativ (moderniserad) | Cirka 61 meter | Karlskrona |
| Blekinge (A26) | 2 | Under konstruktion | Cirka 65 meter | (Planerad Karlskrona) |
| Totalt operativa | 4 | – | – | – |
Vilka typer och klasser av ubåtar har svenska flottan?
Svenska flottans aktiva ubåtar fördelas på två distinkta klasser med olika ursprung men liknande operativa roller. Båda klasserna har genomgått omfattande livstidsförlängande program som installerat AIP-förmåga och modern stridssystemteknik.
Gotlandsklassen – ryggraden i flottan
Gotlandsklassen utgör det huvudsakliga arbetskapitalet och omfattar HMS Gotland, HMS Uppland och HMS Halland. Dessa fartyg togs i tjänst under mitten av 1990-talen och har sedan dess genomgått flera uppgraderingsserier enligt Wikipedias sammanställning av svenska ubåtsklasser.
Klassen utmärker sig specifikt genom integrationen av Stirlingmotorer som möjliggör AIP-drift. Detta ger fartygen förmågan att operera nedsänkta i undervattensläge under extenderade perioder utan att behöva gå till ytan för att starta dieselgeneratorer.
Södermanlandsklassen – äldre men kapabel
Den fjärde operativa ubåten tillhör Södermanlandsklassen, en äldre konstruktion som ursprungligen byggdes under 1980-talets slut. Efter att systerfartyget HMS Östergötland avrustades 2021 återstår idag endast ett fartyg av denna klass i aktiv tjänst.
Även denna ubåt har genomgått omfattande moderniseringar för att bibehålla operativ relevans, inklusive installation av AIP-system och uppgraderade sensorer. Fartyget fasas dock successivt ut till förmån för kommande nybyggen.
AIP-tekniken som förändrar förutsättningarna
Air Independent Propulsion, eller luftoberoende framdrift, representerar den kanske viktigaste tekniska innovationen i svenska ubåtsflottan. Systemet använder vätskekrypterad Stirlingmotor som drivs av syre och diesel vilket eliminerar behovet av ytläge för laddning.
AIP-systemet möjliggör drift under ytan i upp till flera veckor utan att starta dieselmotorerna. Detta gör ubåten nästintill omöjlig att upptäcka akustiskt jämfört med äldre konventionella ubåtar som måste gå upp till snorkeldjup regelbundet.
Gotlandsklassen betraktas internationellt som en av världens tystaste konventionella ubåtsklasser. Efter uppgraderingen med nya Stirling-motorer och modifierade beklädnader har deras dolda egenskaper ytterligare förbättrats.
Planerar Sverige att skaffa nya ubåtar?
Utvecklingen av Sveriges framtida ubåtsförmåga koncentreras till projektet A26, även benämnt Blekingeklass. Två fartyg är under konstruktion vid Saab Kockums anläggning i Karlskrona, men projektet har utvecklats till en varningsbild för försvarsanskaffningar.
Blekingeklassen (A26) – nästa generation
Beställningen av A26-ubåtarna skedde ursprungligen 2015 med en budget på 7,6 miljarder kronor och planerad leverans till 2023 enligt SVT:s granskning. Fartygen är dimensionerade för cirka 65 meters längd och ska bära på avancerade system för minering och attack mot ytfartyg.
Omfattande förseningar och kostnadsöverskridanden
Projektet har drabbats av svåra förseningar. Kostnaden har stigit till cirka 14 miljarder kronor och leveranserna har skjutits fram. Enligt Altingets genomgång anger Försvarsmaktens budgetunderlag att leveranserna påbörjas sent under perioden 2025–2030 och slutförs först 2031–2035.
Trots att vissa källor pekar på 2027 som leveransår för första fartyget, anger officiella budgetdokument en betydligt längre tidsrymd. Exakt tidpunkt för när A26-ubåtarna blir fullt operativa återstår att fastställa.
Tankar om kompletterande modeller
Marinen har signalerat önskemål om att komplettera A26-förvärven med en mindre ubåtsmodell istället för en tredje A26. Denna nya modell skulle kunna bära fler torpeder och vapen. En förstudie har påbörjats med Saab, men några formella beslut om finansiering eller tidsplan är ännu inte fattade.
Var och hur används Sveriges ubåtar?
Svenska ubåtar opererar huvudsakligen i Östersjön där de utför uppgifter inom marina y-operationer, underrättelseinhämtning och trafikövervakning. Baseringen sker vid Marinbasen i Karlskrona som utgör navet för all ubåtsverksamhet.
Strategisk basering i Karlskrona
Samtliga operativa ubåtar är hemmahörande i Karlskrona. Staden har sedan 1700-talet utgjort Sveriges militärmarina centrum och erbjuder de torrdockor, verkstäder och skyddade anläggningar som krävs för underhåll och reparationer. Den långa kusten på 270 mil ställer krav på utgångslägen som möjliggör snabb tillträde till både södra och norra Östersjön.
Operationellt läge i regionen
I ett regionalt perspektiv är Sveriges ubåtsförmåga unik. Varken Danmark eller Finland har ubåtar i sina flottor, medan Ryssland enligt SVT:s rapportering har en ubåt operativ i Östersjön. Detta gör svenska ubåtsflottan till den dominerande stridskraften i våra närområden.
Med fyra ubåtar kan vi inte vara på alla platser samtidigt. För att ha fyra till fem ubåtar till sjöss behöver vi i princip det dubbla antalet, eftersom ubåtar regelbundet är på översyn och underhåll.
Paula Wallenburg, chef för Sveriges ubåtsflotta, i SVT Nyheter
Från Södermanland till Blekinge – historisk utveckling
- : Södermanlandsklassen introduceras med HMS Södermanland och HMS Östergötland
- : Gotlandsklassen tas i tjänst med HMS Gotland, HMS Uppland och HMS Halland
- : Omfattande AIP-uppgraderingar genomförs på samtliga fartyg
- : Ubåtar klassas som väsentligt säkerhetsintresse för Sverige
- : Beställning av två nya A26-ubåtar sker hos Saab Kockums
- : HMS Östergötland avrustas och flottan minskar till fyra operativa ubåtar
- : Försvarsberedningen varnar för att ubåtsfrågan behandlas summariskt i regeringens proposition om Totalförsvaret 2025–2030
Vad är fastställt och vad återstår att klargöra?
| Fastställt (verifierat) | Vad som återstår att klargöra |
|---|---|
| Sverige har fyra operativa ubåtar (3 Gotland, 1 Södermanland) | Exakt leveransdatum för första A26-ubåten (angivelser varierar mellan 2027 och 2031) |
| Kostnaden för A26 har stigit till cirka 14 miljarder kronor | Finansiering och tidsplan för eventuellt tredje ubåtsprojekt (mindre modell) |
| En äldre ubåt avrustades 2021 och reducerade antalet till fyra | Hur den kommande NATO-anpassningen påverkar ubåtsflottans storlek och roll |
| Ubåtarna klassades 2014 som väsentligt säkerhetsintresse | Precis omfattning av ökade driftskostnader för förlängd livslängd på äldre fartyg |
Varför är ubåtar strategiskt viktiga för Sverige?
Ubåtsförmågan utgör en central komponent i Sveriges marina försvar och blir allt mer betydelsefull i takt med förändrad säkerhetspolitik. Vid ett anfall kan ubåtar förhindra landstigning, skydda handelsfartyg och inhämta underrättelser om motståndarens rörelser utan att själva upptäckas.
Sverige har sedan decennier utvecklat unik kompetens inom ubåtsbygge och -operatörskap. Denna kapacitet stärker nu landets position inom NATO där svensk ubåtsteknik betraktas som ett väsentligt tillskott till alliansens förmåga i Östersjöområdet. För den som följer utvecklingen är det även relevant att beakta personlig hälsa, där frågor som Hur många steg per dag som är hälsosamma kan vara lika viktiga för besättningarnas fortlevnad som tekniska system ombord.
Det regionala läget understryker betydelsen. Medan Danmark och Finland saknar ubåtsförmåga, och Ryssland endast håller enhet i Östersjön, utgör Sverige den primära ubåtsoperatören i regionen. Denna position medför både möjligheter och krav på kontinuerlig upprustning.
Experter och källor
Informationen om flottans sammansättning och operationella ställning baseras på uppgifter från Försvarsmakten och öppna källor. Paula Wallenburg, som chef för ubåtsflottan, har vid upprepade tillfällen beskrivit svårigheten att upprätthålla tillräcklig beredskap med det aktuella antalet fartyg.
Sverige bör egentligen ha dubbelt så många ubåtar som idag för att säkerställa tillräcklig täckning av kusten samtidigt som underhåll och utbildning pågår.
Paula Wallenburg, chef för Sveriges ubåtsflotta
Rättsläget kring anskaffningar regleras av att ubåtar sedan 2014 utgör ett väsentligt säkerhetsintresse. Detta innebär enligt Försvarsmaktens tekniska beskrivningar att staten vid upphandling kan välja leverantör baserat på säkerhetsöverväganden snarare än enbart lägsta anbud. Denna klassificering har varit avgörande för samarbetet med Saab Kockums.
Sammanfattning
Sverige har för närvarande fyra operativa ubåtar fördelade på Gotlandsklassen (tre fartyg) och Södermanlandsklassen (ett fartyg). Samtliga är baserade i Karlskrona och utrustade med AIP-system som möjliggör långvarig undervattensdrift. Två nya ubåtar av Blekingeklass är under konstruktion men har försenats till 2030-talet med fördubblade kostnader. Marinen betonar att dagens antal är otillräckligt för att täcka Sveriges långa kust samtidigt som man tittar på framtida kompletteringar. Utvecklingen påverkar även individers hälsomedvetenhet där Hur många kalorier ska jag äta blir en relevant parallell för den som studerar resursallokering och planering under pressande förhållanden.
Vanliga frågor om svenska ubåtar
Hur många besättningsmän finns på en svensk ubåt?
En svensk attackubåt har vanligtigen runt 25–30 besättningsmän. Antalet kan variera beroende på uppdragets längd och ubåtsklass, där A26 planeras för en besättning på omkring 26 personer.
Har Sverige kärnvapenbestyckade ubåtar?
Nej, Sverige har inte kärnvapenbestyckade ubåtar. Svenska flottan består uteslutande av konventionella attackubåtar avsedda för spaning, eskortyrkanden och minutläggning i territoriella vatten.
Vad kostar en ny A26-ubåt?
Projektet för två A26-ubåtar har beräknats till cirka 14 miljarder kronor, vilket ger en genomsnittlig kostnad på omkring 7 miljarder per fartyg. Ursprungspriset var 7,6 miljarder för båda.
Hur länge kan en svensk ubåt stanna under vatten?
Med AIP-teknik kan Gotlandsklassen operera under ytan i veckor utan att gå upp till snorkeldjup. Exakt tid varierar med batteristatus och operationstempo, men räckvidden överstiger betydligt äldre dieselelektriska ubåtar.
Varför har inte Finland några ubåtar?
Finland avstod från att utveckla en ubåtsflotta av strategiska och ekonomiska skäl. Istället har man förlitat sig på kustförsvar och minering. Finland har dock uttryckt intresse för att samarbeta med Sverige kort infrastruktur för eventuell framtida förmåga.
Kan svenska ubåtar bära kärnvapen i framtiden?
Det finns inga officiella planer på att modifiera svenska ubåtar för kärnvapen. Sverige har tillträtt icke-spridningsfördraget och saknar politisk ambition att utveckla kärnvapenplattformer ombord.
Vad händer med gamla ubåtar när de tas ur tjänst?
Vid avrustning tas ubåtar omhand av Försvarsmakten eller FMV. De tappas på bränsle och miljöfarliga ämnen innan de skrotas eller konserveras. HMS Östergötland avrustades 2021 efter över tre decennier i tjänst.
Se också
Öre på Island Korsord – Svaret är Eyrir (5 Bokstäver)
Vita husets East Wing: historia, rivning och fakta
Travis Kelce Taylor Swift – Förlovning Stärker Varumärken
Ont i skulderbladet strålar ut i armen: Orsaker & lindring
Rs Virus Vaccin Gravid – Säkerhet, tidpunkt och rekommendationer
Tror jag har ALS? Symtom, tidiga tecken och vägledning
