Begreppet ”rollistan i hotet inifrån” återkommer i säkerhetspolitiska diskussioner, men det existerar ingen offentlig förteckning med namn på interna hot. Säkerhetspolisen (Säpo) arbetar istället med övergripande hotmiljöer, där våldsbejakande extremism och infiltration från främmande makt utgör kärnan i den så kallade inre hotbilden. Terrorhotnivån i Sverige förblir på nivå 4 (högt) sedan höjningen i augusti 2023.
Den förmodade listan speglar allmänhetens vilja att identifiera konkreta individer bakom säkerhetshoten. Säpo:s lägesbild 2024–2025 betonar dock att risken främst utgörs av ensamagerande personer och små grupper, ofta radikaliserade via digitala plattformar och påverkade av globala konflikter.
Myndigheternas vägran att publicera namn grundar sig i rättssäkerhet och operativ sekretess. Att sprida uppgifter om misstänkta personer utan rättsligt stöd skulle kunna äventyra utredningar och utsätta privatpersoner för hot.
Vad innebär egentligen ”rollistan i hotet inifrån”?
Definition
En förekommande missuppfattning om en officiell förteckning över personer som utgör inre säkerhetshot. Säpo bekräftar ingen sådan publik lista.
Nyckelaktörer
Säpo, Centre for Violent Extremism Research (CVE), samt främmande makter som använder kriminella nätverk som ombud.
Konsekvenser
Desinformation skapar misstro mot myndigheter och polarisering. Samtidigt ökar medvetenheten om reella infiltrationshot.
Status 2025
Inga namn är offentliggjorda. Hotbilden kommuniceras via generella miljöbeskrivningar, inte individförteckningar.
- Ingen offentlig rollista existerar: Säpo har aldrig publicerat ett register med namn på personer som utgör ”hotet inifrån”.
- Tre dominerande miljöer: Myndigheterna identifierar våldsbejakande islamism, högerextremism och vänsterextremism som primära källor till interna hot.
- Främmande makt använder ombud: Ryssland och andra stater infiltrerar via kriminella nätverk för att destabilisera Sverige.
- Ensamvargar dominerar: Ensamagerande individer utgör större risk än organiserade grupper, enligt NCT:s bedömning.
- Ideologisk hybridisering: Extremister blandar idéer över miljögränser, vilket skapar oförutsägbara hotmönster.
- Sekretess är absolut: Enligt säkerhetsskyddslagen är uppgifter om specifika individer strikt konfidentiella.
| Fakta | Bedömning/Källa | Datum |
|---|---|---|
| Terrorhotnivån i Sverige | Nivå 4 (högt) | Augusti 2023 |
| Nationell strategi lanserad | Regeringen | 17 januari 2024 |
| Gripande i Tyresö | Fyra personer misstänkta för IS-kopplad attack | 7 mars 2024 |
| NCT:s årliga hotbedömning | Fokus på islamistisk och högerextrem ideologi | 12 februari 2025 |
| Säpo:s varning om omvärlden | Ryssland och extremism påverkar inre hotbild | 11 mars 2025 |
| Antal listade namn offentligt | Inga | 2024–2025 |
Vilka interna hot prioriterar myndigheterna?
Våldsbejakande islamism
Sedan höjningen av terrorhotnivån till nivå 4 utgör våldsbejakande islamism det högst prioriterade hotet. Enligt Säpo:s analytiker Kim, vars namn är fingerat av säkerhetsskäl, har kriget i Mellanöstern tydligt påverkat den svenska miljön. Säpos lägesbild 2024–2025 pekar på att globala konflikter driver radikalisering bland enskilda individer i Sverige.
Högerextrem infiltration
Antistatliga narrativ och konspirationsteorier sprids effektivt bland unga via digitala plattformar. CVE:s kunskapsöversikt konstaterar att normaliseringen av våld ökar attentatrisken. Högerextrema ensamvargar radikaliseras i online-miljöer där antisemitism och främlingsfientlighet blandas med antistatlig propaganda.
Främmande makt, främst Ryssland, använder kriminella nätverk som ombud för att utföra våldshandlingar eller sabotage i Sverige. Säpo varnar uttryckligen för denna strategi där statliga aktörer agerar genom kriminella mellanhänder.
Ideologisk hybridisering
Extremister växlar obehindrat mellan olika ideologiska miljöer. Unga individer fascineras inte sällan av våldets estetik och brutalitet snarare än av specifika politiska mål. NCT:s bedömning från februari 2025 understryker att denna gränsöverskridande radikalisering försvårar förebyggande arbete.
Hur hanterar Sverige hotet inifrån?
Nationell strategi och samverkan
Regeringen lanserade den 17 januari 2024 en nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Strategin vilar på fyra pelare: förebygga, förhindra, skydda och hantera. Dokumentet finns publicerat på regeringens webbplats.
Säpo, Polismyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och CVE samarbetar inom ramen för National Centre for Terrorist Threat Assessment (NCT). Arbetet mot interna hot koordineras med underrättelseinhämtning som Fångat på polisens kamera exemplifierar, där teknisk övervakning kompletterar human underrättelseverksamhet.
Uppgifter om specifika ”listor” eller ”register” över misstänkta individer som cirkulerar i sociala medier är i regel obevisade eller direkt felaktiga. Säpo:s officiella rapporter utgör den enda verifierbara källan till hotbedömningar.
Tidiga ingripanden
Det förebyggande arbetet fokuserar på att identifiera radikalisering i tidigt skede. Myndigheterna betonar vikten av att motverka normaliseringen av våld och polarisering i samhället. Specifika underrättelseuppgifter om individer lämnas aldrig offentligheten, utan hanteras inom rättsväsendet eller socialtjänsten beroende på hotbildens karaktär.
Vilken tidslinje har format det inre hotet?
-
Terrorhotnivån höjs till 4 (högt) på grund av bedömd risk för islamistiska attacker, influerat av konflikten i Mellanöstern.
-
Regeringen presenterar nationell strategi mot våldsbejakande extremism, som integrerar arbetet mot interna och externa hot.
-
Säpo genomför gripanden i Tyresö av fyra personer misstänkta för att planera attentat på uppdrag av IS.
-
Den misstänkte ledaren för nätverket grips i Spanien, vilket bekräftar internationella kopplingar i hotet inifrån.
-
NCT publicerar årlig bedömning som konstaterar att hotet främst kommer från ensamagerande individer med islamistisk eller högerextrem ideologi.
-
Säpo varnar för att orolig omvärld, inklusive rysk aggression och global extremism, skapar förutsättningar för ökad infiltration och interna hot.
Vad är verifierat och vad saknar bevis?
Bekräftad information
- Säpo publicerar årliga lägesbilder med övergripande hotbedömningar.
- Tre parallella hot identifieras av regeringen: extremism, främmande makt och organiserad brottslighet.
- Terrorhotnivån är konstant nivå 4 sedan augusti 2023.
- Främmande makt använder kriminella nätverk som ombud för infiltration.
- Ingen terrorattack utfördes i Sverige under 2024.
Osäkra uppgifter
- Existensen av en offentlig ”rollista” med namn på interna hot.
- Exakt antal personer som befinner sig i Säpo:s underrättelsearbete.
- Identitet på specifika infiltratörer inom statlig verksamhet.
- Omfattningen av framgångsrik påverkansverksamhet från främmande makt i svenska myndigheter.
Enligt Säkerhetsskyddslagen är uppgifter om enskildas inblandning i säkerhetshot undantagna från offentlighetsprincipen. Detta förhindrar publicering av namnförteckningar även om sådana skulle existera internt inom Säpo.
Vilket sammanhang omger diskussionen om interna hot?
Historiskt har ”hotet inifrån” primärt avsett kontraspionage och subversion under kalla kriget. I dagens säkerhetspolitiska landskap har begreppet breddats till att omfatta terrorism, organiserad brottslighet med koppling till främmande makt, och ideologiskt motiverat våld från svenska medborgare.
Myten om ”rollistan” kan förstås som en folklig tolkning av myndigheternas interna underrättelseregister. Dessa förteckningar innehåller personer som misstänks för inblandning i våldsbejakande extremism eller spioneri, men är strikt sekretessbelagda. Att söka efter eller sprida påstådda namnlistor riskerar att utsätta oskyldiga för trakasserier och försvåra rättsväsendets arbete.
Den ökande oron för infiltration speglar samtidigt en reell utveckling där främmande makt övergår från traditionellt spioneri till att använda ”ombud” – kriminella nätverk eller radikaliserade individer – för att nå sina mål utan att riskera egen exponering.
Vad säger myndigheterna officiellt?
”Främmande makt använder sig av ombud, exempelvis kriminella nätverk, för att utföra våldshandlingar eller genomföra attentat i Sverige.”
Säpo, Lägesbild 2024–2025
”Today, we face three main parallel threats.”
Regeringen Kristersson, Nationell strategi mot våldsbejakande extremism 2024
Regeringen betonar i sin strategi att Sverige samtidigt hanterar extremism, främmande makt och organiserad brottslighet. Uttalandet återfinns i regeringens officiella kommunikation om säkerhetspolitiken.
Hur ska man tolka informationen om rollistan?
Säpo:s arbete mot interna hot bygger på analys av miljöer och beteenden snarare än publicering av namn. Den påstådda ”rollistan” är en myt som saknar grund i myndigheternas officiella kommunikation. Varför ringer E164 Sweden AB illustrerar hur telekommunikationsrelaterade fenomen kan kopplas till frågor om säkerhet och övervakning. Fortsatt skepticism mot desinformation och förlitande på verifierade källor är avgörande för att förstå det faktiska hotet inifrån.
Vanliga frågor om hotet inifrån
Finns det verkligen en rollista över interna hot?
Nej. Säpo bekräftar ingen offentlig förteckning med namn på individer som utgör inre hot. Hotbilden beskrivs via generella miljöer och aktiviteter.
Vad avser begreppet ”hotet inifrån”?
Det avser säkerhetshot från personer med koppling till Sverige – inklusive medborgare – som bedriver extremistisk verksamhet eller spioneri, ofta i samverkan med främmande makt.
Hur många personer övervakas av Säpo?
Exakta siffror är sekretessbelagda enligt Säkerhetsskyddslagen. Myndigheten kommunicerar endast om miljöers storlek, inte antal registrerade individer.
Vilka är de största källorna till internt hot?
Våldsbejakande islamism, högerextremism och infiltration från främmande makt via ombud utgör de tre primära hoten mot Sveriges inre säkerhet.
Kan allmänheten begära ut förteckningar över misstänkta?
Nej. Uppgifter om personer i säkerhetsklassad verksamhet är undantagna från offentlighetsprincipen och sekretessbelagda.
När höjdes terrorhotnivån senast?
Terrorhotnivån höjdes till 4 (högt) i augusti 2023 och har legat kvar på den nivån sedan dess.
Hur kan man skydda sig mot desinformation om säkerhetshot?
Kontrollera alltid uppgifter mot Säpo:s och regeringens officiella kanaler. Misstänkta namnlistor som sprids i sociala medier är i regel fabricerade.
Se också
Hur lång tid har åklagaren på sig att väcka åtal? – Tidsramar
Massagekudde Bäst i Test – Expertval För Hemmahälsa
Varför Ringer E164 Sweden AB – Insikt i Samtalsmönster
Övergivna slott till salu i Sverige – komplett guide 2025
Park i USA 8 bokstäver – Yosemite och alla nationalparker
Karambit Blue Gem Price – Marknadsanalys och Investering
